Hjälp till att hålla sidan levande:

Har du egna bilder från Rämma som du vill dela med dig av?

Skicka dem till Anders Barke, anders.barke@ramma.se, elle Gamla näsvägen 26, 796 30 Älvdalen, så lägger vi in dem på sidan. Det gäller både privata bilder och vykort som du vill dela med dig av.

Fäbod, förklaring från SAOB

FÄBOD

SPALT:

[F2031]

© Svenska Akademien, uppdaterad:2008-09-24

[Webbversionen är inte slutkorrigerad.]

[tryckt år 1926]

fä²~bω²d, vard. ~bω², r. l. f.; best. -en~bω²den, vard. ~bω²n; pl. -ar((†) -erNorrlS, VERELIUS218 (1681)). (Fäbo NorrlS 296 (1543: febo­stedle), LINNÉ Ungd.2: 211 (1734: fäboar, pl.), LAHT1912, s. 338 (: fäbobetet).

ANMÄRKNING: Anm. Formen läbo före­kommer i sht ss. första led i ssgr)

[av FÅ o. BOD, sbst.¹; eg.: mindre o. primitiv byggnad som är avsedd för kreatur]

primitiv utgård (l. byggnad) där man vistas (periodvis) för att kunna hålla kreatur på betesmark som ligger mer l. mindre avlägset från den gård som äger boskapen; fä­bodvall, "säter"; ofta o. urspr. i pl.

Haffwer han åkor och engh viid sina feboder i Trijhörningen. NorrlS293 (1543). I Melpad etc. hafver folket sina fäbodar, där öfver säts en piga, h(vil)k(e)n för hvar ko skall skaffa 1 Lpd smör, I Lpd ost och 1 Lpd mesosmör. LINNÉ Skr.5: 182 (1732).

KOLMODIN Liv.1: 19 (1831).

Fäbodar, stundom odlade, finnas öfverallt (i Stora Kopparbärgs län).HÖJER Sv.1: 404 (1874). (†)

Iagh moste gråta och jemra migh på berghen, och beklagha migh widh the fääboodhar j öknenne. Jer.9: 10 (Bib.1541).

– jfr HEM-, LÅNG-FÄBOD m. fl. –

ANMÄRKNING: Anm. Ordet användes ng gg i den etymologiserande bet.: fähus, bo­skapsstall. HEIDENSTAMFalkung.1: 46 (1905).

SÖDERHJELM ItRenäss.166 (1907).

SAMMANSÄTTNINGAR: Ssgr

A

:

FÄBOD-ALLMÄNNING ~⁰²⁰.

(-bode- 1895 -1906) allmänning varav nyttjanderätten till­kommer visst fäbodlag l. viss strörre samfällig­ het (t. ex. en socken). PT1895, nr 123, s. 4. 1NJA1906, s. 586.

FÄBOD-BYGD.

Siljansområdets fäbodbygd. FRÖDIN1925; boktitel).

FÄBOD-JÄNTA. kvinna som skö­ter sysslorna på en fäbod.

LbFolksk.281 (1890).

FÄBOD-LAG, n.

( -bode-1799–1908. -bodes-1901)grupp av personer l. hushåll som gemensamt bruka fäbod l. betesmark vid sådan.

LBÄ32: 96 (1799).

FÄBOD-LAGE. (†)medlem av ett fäbodlag.

Fäbod­lagarne i Vall-Run koka ej messmör af ostvasslan, utan gifva den åt kor. NorrlS104 (1798).

FÄBOD-LAND.

(-bode- 1860–1864) (numera föga br.)om den av­röjda (l. odlade) marken omkring en fäbod l. samling fäbodar. FROMANGlys. 3: 321 (1733).

TurÅ1907, s. 47.

FÄBOD-LIV(ET).

( -bols-1902–1912)liv(et) i fäbodarna. Lära känna det för öfre Dalarne ty­piska fäbodlifvet. turHb.1: 22 (1894).

FÄBOD-LÄGENHET ~¹⁴² l. ~²⁰⁰ (-bode- 1892–1911)i sht kam. fä­bodställe. Till hemmanet hörande fäbodelägen­het. PT1892, nr 247 B, s. 2.

FÄBOD-PIGA. (numera mindre br.)fäbodjänta.

WASENIUS NorrlBosksk.120 (1751).

NorrlS143 (1896).

FÄBOD-RÄTT.

( -bode-1901. -bodes-1897)betesrätt (lötesrätt) i viss fäbod­skog. PT1897, nr 104 A, s. 1.

FÄBOD-SKOG.

(-bode- 1836–1911)skog som är belägen intill en fäbod l. en samling fäbodar o. i vilken denna (dessa) har (hava) sina betesmarker.

BROMAN HelsB143 (1733).

Afrösningsjorden eller Skogen .. (må) utan underställning till Agodelningsrätt .. läggas i 3 skiften, Hemskog, Fäbodeskog och Utskog. SFS1836, nr 32, s. 2.

FÄBOD-STINTA. (bygdemålsfärgat) fä­bodjänta.

LbFolksk.281 (1890).

FÄBOD-STUGA.

( -bode-1898–1913)till bostad avsedd stuga på en fä­bod(vall). LINNÉ Ungd.2: 292 (1734).

FÄBOD-STÄLLE.

(-bode- 1780–1910)ställe där en fäbod befinner sig, fäbodvall, "säter".

Wnder sama by ligger eth febostedle nempth Warmvanth. NorrlS 296 (1543). Vid de fäbodeställen, dit Dalallmogen under en större del af sommaren flyttar sina hushåll, finnas ängsvallar, som .. äro tämmeligen gräsbärande. JÄRTA Kopparb.36 (1823).

FÄBOD-VALL.

( -bode-1807–1917)inhägnad ängsvall l. odlat område på vilken en fäbod l. en samling fäbodar är belägen; ofta: fäbod(ställe), "säter" (i sht då man främst tän­ker på dennas (dettas) mark o. belägenhet). Slå sina Fäbo-vallar tvänne gångor om året.WASENIUS NorrlBoskSk.47 (1751).

På fäbodvallen var arbetet slut och kvällsvarden äten. LAGERLÖF Holg.2: 275 (1907).

FÄBOD-VÄG. väg som för till en fäbod.

Körbara fäbodvägar. TurHb.1: 95 (1894).

FÄBOD-VÄSEN l. .

( -bole-1865. -bols-1908)

LAT1865, s. 24.

Ansvarig för sidan: Anders Barke © 2008, anders.barke@ramma.se. • All rights reserved •

En trudelutt att träna på inför sommarens familjefester.

 

Sommar, sommar och sol,

havet och vinden och doft av kaprifol.

Sommar, sommar och sol,

en himmel så blå som viol.

När livet blir för tråkigt

eller dagen blir för grå

då tar jag till ett eget litet knep,

en fånig liten ramsa som jag hittat på

som handlar om det bästa jag vet.

Sommar, sommar och sol,

havet och vinden och doft av kaprifol.

Sommar, sommar och sol,

en himmel så blå som viol.

På morron när jag vaknar

och drar upp min rullgardin

så kanske regnet bara öser ner.

Då blundar jag

och nynnar på en melodi

som handlar om det bästa jag vet.

Sommar, sommar och sol,

havet och vinden och doft av kaprifol.

Sommar, sommar och sol,

en himmel så blå som viol.

När vintermörkret sänker sig så dystert på vår jord

då har jag som en magisk hemlighet,

en egen liten ramsa med såna ord

som handlar om det bästa jag vet.

Sommar, sommar och sol,

havet och vinden och doft av kaprifol.

Sommar, sommar och sol,

en himmel så blå som viol.